i nelsons fotspar

Da var det alldeles strax dags att aterkomma till kalla norden... Just det dar med kalla kanns ınte sa varst jattelockande, men det ska bli ypperligt trevligt att traffa er alla som jag har saknat under resan!

De sista tva dagarna nu har vı spenderat ı Istanbul, lıte av en klımatanpassnıng ınfor hemkomsten. Pa flyget fran Sydafrıka fıck vı veta att det ar sex grader vıd ankomsten, men ıcke da. 20 grader och sol under dagen ıgar, lıte kallare ıdag dock. Planen med denna vıstelse var att ga upp mınst fem kılo, detta med hjalp av en dıet bestande av enbart baklava, falafel och kaffe. Detta vısade sıg vara en lıten mıssraknıng da falafel ınte verkar exıstera har. Sorglıgt, men sant, det ar bara att kompensera med annu mera baklava!

Kvallen ıgar tıllbrıngade jag med att uppfylla ytterlıgare en av mına drommar (fallskarm... bungyjump... vılda lejon...). Denna gangen satte jag mıg pa en bat over Bosporen, motte dar nagra lıkasınnade och med hjalp av dessa tog jag mıg tıll Sükrü Saracoglu, hemmaplan for Fenerbahce, en av de tre stora fotbollsklubbarna ı Istanbul. Semıfınal ı lıgacupen och en fantastısk stamnıng pa arenan, ı alla fall under andra halvleken da matchen tande tıll ordentlıgt. Nagot som jag hade glomt bort totalt, och alltsa ınte raknat med, var att fa se spelaren som har gjort ett av de mest beromda malen ı fotbollshıstorıen, namlıgen Roberto Carlos. Nı vet han som skruvade ın en helt otrolıg frıspark mot Frankrıke ı For-VM 1997. Denne legend lyckades ınte gora om bedrıften ıgarkvall, daremot bjod motstandarlaget pa ett lıknande drommal. Tıll slut gıck dock Fener segrande ur strıden, 3-1 och fınal nasta. Efter detta baten tıllbaka, hoppa pa tvarbanan och tıllbaka tıll vart hostel. Det var lıte svart att sova pa planet fran Sydafrıka sa efter ett och ett halvt dygn av vakenhet var det en hel del skont att sova!

Denna dag hade ett stort mal: att hıtta en snygg lykta tıll rummet ı Abrahamsberg. Det gıck ınte rıktıgt som jag hade tankt mıg. Efter en dags letande och stenhart prutande utan att fa ner prıset tıll en okej nıva. Tıll slut hamnade jag och Jennıe (bada med samma mal) ı en affar med vattenpıpor, ınte nagot vı verklıgen var sugna pa, men den har gangen lyckades vı fa ner prıset rıktıgt ordentlıgt och gıck ut ıgen med varsınn vattenpıpa. Ytterlıgare ett par kılo tıll packnıngen som redan ar nara 40 kılo. Utover detta en hel del te, kaffe, notter och baklava, det blır tungt att fa hem vaskorna.

Imorgon eftermıddag ar jag alltsa hemma ıgen, vılket betyder att detta blır det sısta ınlagget for den har gangen pa utlandsk mark. Det ar dock ınte alldeles omojlıgt att det dyker upp nagra uppdaterıngar under redıgerıngprocessen som nu vantar, vı far se... Gor det ınte det kommer det alltıd nya resor. Det fınns langt gangna planer redan nu, avgang blır trolıgtvıs ı december (efter Kopenhamnsmotet) om dessa planer blır verklıghet. Vı far se ı framtıden mına vanner!

Stort tack ı alla fall for denna gang, for alla trevlıga sma kommentarer och for att nı har varıt mına trogna lasare (nı ar manga!)! Glom aldrıg att all karlek ar bra karlek, att kott ar farlıgt for halsan och att nasta ol alltıd ar den basta!

Fred ut!
/Anders

Det ar mycket nu...

Vi befinner oss alltsa fortfarande ute pa roadtrip langs Sydafrikas sodra kust. Och tro mig, det ar helt fantastiskt! For mig slutar dock denna roadtrip om endast nagra timmar, strax fore midnatt satter jag mig pa en buss tillbaka till Kapstaden for att avsluta med arets megafest: Cape Town Pride! Innan dess ska jag dock hinna med varldens hogsta bungyjump. Som sagt: Det ar mycket nu!

Vi borjade veckan med att avsluta annu en vistelse i Kapstaden. Att bestiga Table Mountain stod pa programmet for dagen, nagot som vi ocksa lyckades med efter en del om och men. De senaste dagarna har vi haft lite otur med vader och liknande och sjalvklart var nastan hela Kapstaden tackt av brandrok just denna dag. Det ar valdigt torrt just nu och har brunnit valdigt mycket de senaste veckorna. Trots detta och en tryckande hetta, total avsaknad av vind samt alldeles for lite vatten klarade vi av tva-timmarspromenaden, rakt uppfor, och val dar uppe vantade en iskall ol, fantastiskt!


Fantastisk utsikt fran Table Mountain... Eller?

Darefter var det alltsa dags att ge sig ut pa vagarna. Den forsta dagen stannade vi till i Knysna, osregn gjorde att vi inte var sarskilt sugna pa att gora nagonting alls. Efter ett tag insag jag dock att det var fotboll pa TV och till slut lyckades jag ocksa hitta en oppen bar i denna lilla kuststad. Det kan verka trevligt att dra ut och traffa lokalbefolkningen, men arligt talat var det mer skrammande att se hur en del spenderade sina tisdagskvallar (Robbie: Om du nagonsin lar dig svenska och laser detta sa menar jag sjalvklart inte dig).

Efter detta vidare langs kusten for lite fallskarmshoppning under onsdagen, och vadret kunde verkligen inte vara battre! Stralande solsken, en svag vind och cirka 30 grader i luften hjalpte verkligen till att gora detta till en helt underbar upplevelse. 25 minuter tur i ett flygplan (jag har aldrig sett ett mindre, det fanns bara en stol) till cirka 10.000 feets hojd (drygt tre kilometer), sedan var det bara att njuta av vinddraget nar dorren oppnades, ta ett kliv ut i luften och avverka tva av de tre kilometrarna pa cirka 35 sekunder igen, men at andra hallet. Kanslan under det fria fallet och de efterfoljande fem minuterna av segling i luften var helt sagolik. Indiska oceanen pa en sidan och vidstrackta skogar pa den andra, tillsammans med en harligt, kittlande kansla i magen... Oh Yes!


Helt fantastiskt, helt enkelt!

Sedan var det bara att hoppa in i bilen igen. Ytterligare ett par timmars korning till Addo (utanfor Port Elizabeth), lite mer fotboll pa kvallen och upp klockan 06.00 pa torsdag morgon. Utan alltfor stora forvantningar korde vi in i Addo Elephant National Park och startade dagen med att se 30 elefanter korsa vagen och lunka ner till ett vattenhal. Sjukt haftigt i borjan, men efter att ha sett 200 till under dagen var det inte lika kul langre...

Nar dagen borjade narma sig sitt slut hade vi lyckats se elefanter, bufflar, zebror, strutsar, kuduantiloper, skoldpaddor och en del annat kul, dock varken lejon eller leopard vilket kandes lite jobbigt. Vi borjade mer och mer ge upp hoppet om att lyckas hitta nagot av dessa skygga djur i nagon av de hundratusentals taggbuskarna langs vagen, men plotsligt far vi syn pa en samling bilar som har stannat till vid vagkanten hundra meter bort. Vi krypkor fram och borjar spana in i buskarna, sjalvklart nyfikna pa vad det ar som har samlat alla bilar. Efter en del viskande konversationer far vi reda pa att "nagon har sett tre lejon i nagon av buskarna dar borta, men vi kan inte se dem". Efter ett par minuters spanande borjar vi forlora hoppet igen, men plotsligt skymtar ett par ogon genom buskagen! Det ar svart att dolja upphetsningen i det ogonblicket, att stracka sig sa langt ut som mojligt genom bilrutan, tio meter fran ett lejon, och hoppas, hoppas att det inte ska fa for sig att attackera.


Kissekatt i buske

Nojda med dagen kor vi ut genom parken och aker tillbaka langs kusten. Nar kvallen narmar sig hamnar vi i Jeffreys Bay, Sydafrikas surfingparadis. Strander sa langt ogat nar och varmt i vattnet. Dessutom ett jattemysigt hostel med en riktigt kul fest pa kvallen!

Om tva timmar hoppas jag verkligen att den tata dimman har skingrats, da blir det bungyjump!

Vi hors igen en annan gang!

Yes, yes, yes! Nu ar vi ute och far pa vagarna!
Vi lamnade Kapstaden igar och tog oss till Knysna, vart forsta stopp langs vagen. Planen ar att komma hela vagen bort till Port Elizabeth och Addo Elephant Park for att sedan vanda hemat igen. Det som gor det hela lite problematiskt ar att jag bara har fyra dagar pa mig. Nattbuss tillbaka till Kapstaden pa fredag natt och Pride-paraden pa lordag!

Det hela gor att det blir ett lite pressat tidsschema, vi ska hinna med alldeles for mycket... Jag fick kampa hart for att lyckas klamma in 10 minuter vid en dator, men kanner bara att jag maste skriva nagot innan jag drar och hoppar fallskarm (om nu nagot skulle ga fel...).

Aker om en kvart, vi ses och hors igen (hoppas jag)!

(Ber om ursakt for den extremt daliga ordvitsen har ovan, jag var bara tvungen!!!)

Det har blivit ett litet tag sedan det senaste inlagget, men var inte oroliga, jag gor faktiskt mycket annat an bara sitter vid datorn och skriver pa min blogg!

Sedan senast har jag hunnit med fyra dagars intensivt skolarbete, akt en grymt haftig Lotus, varit pa konsert, atit farsk fisk flera ganger, sett pingviner, badat med pingviner, varit pa bade Godahoppsudden och Cape Point, besokt Robben Island, varit ute med Roda Korset i nagra av kakstaderna och druckit ol. Sakert lite mer, men detta ar det mest relevanta.

Nu aker vi tillbaka till Stellenbosch for ytterligare intensivt skolarbete, i form av filmande. Sjalva staden lockar inte jattemycket, men det ska bli roligt att plocka upp kamerorna igen. Planen just nu ar att forsoka filma klart inom tio dagar for att darefter ge oss ut pa en liten road-trip langs Sydafrikas, och Afrikas, sodra kust. Utover bungyjump, hajdykning och Afrikas sodraste udde som kanns som sjalvklara resmal har fallskarmshoppning tillkommit sedan senast. Det kanns som en bra blandning att avsluta resan med.


Halsningar till Axelsberg, som utlovat (det finns bilder med mig och mr. Pingvin, men inte pa denna kamera).


Inte Afrikas sodraste spets, men val Cape Point (det ar sagolikt vackert, ak dit!).


En stor struts i narheten av Cape Point. De ar, minst sagt imponerande.

Till sist en halsning till Vasterort och framfor allt Magnus: (Kansliga mammor och eventuellt mormodrar som kan tankas saga "Men herregud! Vad har du gjort?!" - Ni maste inte fortsatta lasa nu)
Det finns snagg, och sa finns det snagg.
Jag hade lite trakigt en dag. Sedan hittade jag en rakhyvel. Sedan kopte jag raklodder. Sedan gick jag in i badrummet. Sedan kom jag ut ur badrummet, utan har. Helt utan har.


Det har var bara borjan.

Nu blir det Stellenbosch, aterkommer.

Detta blir bara lite kort. Vi ar tillbaka i Kapstaden igen, det ar ganska kallt jamfort med Stellenbosch (bara 25 grader) och det blaser en hel del, smallar man far ta. Jag holl pa att missa taget fran Stellenbosch i sondags. Satt pa internetcafe och flyttade bilder fran kamera till usb-minne, det tog lite langre tid an forvantat och nar jag tittade pa klockan igen sag jag att taget skulle ga om 15 minuter. Med tanke pa att det ar fem minuters promenad fran datorn till hostellet, och sedan 8 minuter till tagstationen kandes det plotsligt lite stressigt. Som tur var blev bilderna klara ungefar da och jag borjade traska bort mot hostellet. Lite smidigt pa med ryggsackarna och styra stegen mot tagstationen.

I och med att jag fortfarande inte har orkat lasa upp min mobiltelefon var det lite svart att ta kontakt med de andra i gruppen, men pa grund av att de inte fanns kvar pa hostellet tankte jag tanken att de redan befann sig pa stationen. Varmt och svettigt med 25 kilo packning pa kroppen, samtidigt som temperaturen var betydligt hogre an sa, men langs vagen fick jag anda for mig att springa lite, och tur var val det.

Kom fram till tagstationen, svettig och glad, och mottes av en i gruppen som lite latt undrade vart jag hade hallit hus. Jag hann dock inte svara pa denna fraga for precis da rullade taget in pa stationen, och tagen ar farliga (glom inte det!).

I alla fall kom jag alltsa med taget och nu ar vi aterigen i Kapstaden. Vi har borjat titta igenom det vi har filmat, och aven om det kanske inte ar nagot vi kommer att anvanda an sa lange sa ar det valdigt roligt och nyttigt att titta pa det. De kommande dagarna fortsatter vi med att titta pa och analysera det vi har filmat, och det vi (forhoppningsvis) kommer att filma, sedan ar det dags att turista lite igen.

Har aven borjat skaffa mig lite planer pa att ta kontakt med "Springboks" (Sydafrikas rugbylandslag, och regerande varldsmastare) och eventuellt gora nagot litet med kameran om dessa. Vi far se, vi far se.

Godnatt

Detta inlagg ar forst och framst tillagnat Johanna och Chris

Jag vill tacka er for en fin liten vaska jag fick i somras, den har varit, ar och kommer alltid att vara bast! Men var sak har sin tid och nu ar det dags att ga vidare i livet. Jag har helt enkelt kopt en ny.



Har ar den. Pengabrorsan (jag ar bara lite bitter over att missa en konsert den 13 februari, bara lite), vad tycker du? Det sags ju att du ar bra pa sant dar med mode och klader...

Utover detta har det inte hant sa jattemycket de senaste dagarna. Igar var det karneval i staden, jattemanga 14-aringar som sprang runt och var allmant jobbiga. Lite utgang pa kvallen, alla blev jattefulla och det var sjukt kul! Tyvarr blir det inga detaljer fran detta, det som hander i Stellenbosch stannar i Stellenbosch!

Om cirkus en timme avgar vi fran staden for de narmsta tio dagarna. Destination Kapstaden dar vi ska mota upp de andra i klassen och ta reda pa vad de har gjort de senaste veckorna. Utover att titta pa det vi har filmat och prata om det vi ska filma hade vi tankt klappa pingviner (det gar rykten om att det finns ett stalle dar man kan snorkla med dem), aka till Robben Island, bestiga Table Mountain och ga pa en konsert i Kirstenbosch (en helt fantastisk, stor tradgard utanfor Kapstaden. Det kanns lite som ett paradis, alla blir som femaringar igen!). Blir det lite tid over kanske vi passar pa att varldens hogsta bungyjump ocksa, vi far se!

Det ar varmt, svetten rinner, jag ar bakfull, livet ar vackert. Hej da.

Kom ju pa att jag maste slanga upp lite bilder fran min alldeles egna forsasongstraning har i Stellenbosch (det ar inte bara AIK som aker hit for att trana).

Jag har lyckats hitta en trevlig backe dar jag spenderar lite tid varannan kvall ungefar. Den trevliga backen ar cirka 240 meter lang (jag forsokte stega pa nervagen, men det ar lite for brant for det) och den gar rakt upp pa ett fint litet berg. De forsta gangerna jag forsokte springa uppfor denna backe gick det inte sa varst jattebra, efter 100 meter var mjolksyran total i hela kroppen. Redan pa tredje forsoket gick det dock battre och nu har jag klarat av det fyra ganger irad. Jag vet inte om det ar nagot fel pa mig, men jag uppskattar kanslan nar det brinner sa mycket i lungorna att det knappt gar att varken andas eller prata.


Borjan av backen, nerifran


Backen fran toppen, utsikten ar ratt okej!

De senaste dagarna har jag aven borjat titta lite pa en grusvag runt en grasmatta. Aven den ar cirka 200 meter lang och jag kan tanka mig att den ar valdigt bra lampad for intervall-traning. Mer info om detta lar dyka upp senare.

Hela detta inlagg ar egentligen en halsning till spelare och ledare i Rasunda FC, rakna med mig under 2009!

Efter biljettslappet till Bruce Springsteen harom dagen sag det ganska tomt ut i den digitala planboken (dock ser det battre ut pa biljettfronten, 6 staplatser till Bruce pa Stadion!). Och vad gora nar pengarna inte riktigt racker till? Jo, Jobba saklart!

Sagt och gjort, det var bara att plocka fram den undanhangda arbetsmoralen ur resegarderoben och glomma dromtillvaron for ett tag (sol, bad och kalla drinkar). 06.30 ringde vackarklockan och en timme senare var vi pa vag ut till en vingard en kvart utanfor staden. Direkt ut pa falten och satta igang.



Tyvarr ar det inte riktigt skordetid annu (om tva veckor bor det dra igang) men det finns mycket jobb att gora anda! Samtliga stammar ska rensas fran nya grenar och marken ska vara rensad fran ogras under varje ranka. Vi utrustades med varsinn tradgordssax och sedan var det bara att borja jobba. Tyvarr kom vi inte sa langt da regnet (jo, det ar sant, det regnar faktiskt i det har landet ocksa) satte stopp for arbetet efter nagra timmar. Ingenting att gora at det, bara att packa in sig i en pick-up och aka ner till garden, det finns valdigt manga intressanta arbetssysslor pa en vinfarm.



De kommande tre timmarna, fram till lunchen, agnade vi at att lyfta upp upp-och-nervanda champagne-flaskor ur en lada. Darefter torkade vi av dem, fortfarande upp-och-ner, och stallde ner dem i en annan lada (upp-och-ner saklart!). Under denna avancerade process hann vi aven kontrollera att jasningen gick som den skulle. Av cirka 500 flaskor var det ett tjugo-tal som inte var dugliga, tyvarr fick vi inte ta med dessa hem efter dagens slut...

Efter lunchen atervande vi ut till falten. Det hade ju slutat regna for lange sedan och alltsa var det bara att ateruppta det arbete vi inte hade kunnat avsluta tidigare. Stundtals kanns det lite hopplost att ga runt pa ett vinfalt som stracker sig langt mycket langre an det manskliga ogat kan se med vetskapen om att hela faltet ska rensas. Av nagon outgrundlig anledning fick vi inte fast anstallning pa farmen (jag tror att agarna hade svart med var filmkamera och vara kritiska fragor, men vad vet jag?), och inte fick vi nagon lon heller. Daremot lyckades vi bokstavligen ata upp ett par boxar sydafrikanskt Merlot-vin var under dagen, solvarma vindruvor direkt fran rankan ar svarslaget!

 

Sista timmen agnade vi at att skaka champagne-flaskor, detta for att fordela jasten i flaskorna (innan de skulle stallas upp-och-ner). Lite smaroligt att ha varit med i tillverkningen och se hur allt fungerar, troligtvis blir vi valkomnade tillbaka nar det ar skordetid. Aven om samtliga vinarbetare slavar for skitloner (cirka 50 kronor om dagen) sa ar ett gang gratisarbetande svenskar svarslaget.

Imorgon ar det karneval i staden Stellenbosch. Universitet har precis dragit igang och 20.000 studenter ar i full gang med att gora staden sa osaker de kan sa lange som mojligt, kul att det hander nagot! Pa sondag lamnar vi sedan staden Stellenbosch och satter oss aterigen pa det livsfarliga taget tillbaka till Kapstaden for mittseminarium. Alla i klassen samlas for att redovisa vad de har astadkommit och disskutera framtid. Riktigt skont med lite miljoombyte ett tag, ladda (kamera)batterierna ett tag helt enkelt.

De senaste dagarna har mitt skriftliga fokus legat pa att rapportera om AIK:s traningslager har i Sydafrika. Vill ni lasa om det kan ni klicka er in pa http://inelsonsfotspar.blog.se/angbygnagare

Igar akte vi med Sikhula Sonke till Robertson, en annan av de stora vinstaderna har i narheten. Tva timmar dit, och tva timmar tillbaka i bakluckan pa en skumpig pick-up gjorde sitt pa orken, men det var det vart! Vi fick cirka en timme riktigt bra film da Wendy, Patricia, Ida, Sarah och Sanna i Sikhula Sonke delade ut flygblad och pratade med vanliga manniskor i staden. Det ar skrammande hur stora problem det finns pa farmerna och ofta valdigt jobbigt att vara nojd med material dar manniskor grater over sina liv. Samtidigt ar vi alla overtygade om varfor vi ar har och varfor vi gor den har filmen, vilket ger en lite battre kansla.



Wine cellar tour tillsammans med 40 norska pensionarer
Bortamatch i Sydafrika? Eller bussresa med Lions fran Oslo?


Varldsmastarna i rugby, Sydafrika, tranade pa samma gym som AIK

En del tidiga morgnar de senaste dagarna, typ 04.30, 06.00, och 07.00, gor att det skapas en del trotthet. Samtidigt ar det ju jattejobbigt att vara ute i solen hela dagarna, jag tror inte ni forstar hur jobbigt vi har det har nere... Eller?

Pa aterhorande!

 

Sondag i Stellenbosch, nastan allt ar stangt. Mataffarerna stangde klockan 13 sa nu har vi ingen middag till ikvall. Som tur ar finns det en bensinmack precis dar vi bor sa det lar ju losa sig pa nagot satt!

Gardagen agnade vi at att utforska stadens nattliv, inte jattemycket att hurra over tyvarr. Klubbarna/krogarna/barerna har ar ungefar som alla de stallen i Stockholm som jag garna haller mig sa langt borta som mojligt ifran. Men vi ar ju inte har for att festa, sa inga problem alls!

Lite segt med filmandet och arbetet nu under helgen, men forhoppningsvis blir den kommande veckan valdigt givande. En av kvinnorna pa Sikhula Sonke har semester (hennes dator ar trasig eller nagot i den stilen) och gar allt som det ska innebar det att vi kan hinna med valdigt mycket tillsammans med henne under veckan.

Det har ju varit lite daligt med bilder den senaste tiden, men har nedan kommer ett par stycken.


Mina kara kollegor och resekamrater (Emelie, Lisa, Sara och Jennie)


Och sa har ser det ut i omradena kring Stellenbosch


Vi borjade filma redan den andra dagen, sang och dans pa ett kvinnomote

.
Till min lilla storebror (om du laser...): Fashion bor i Stellenbosch!


Bild pa min nya "frisyr" har efterfragats, har ar den! Hout bay i bakgrunden (bada bada!)

Lev val gott folk! (Det gor jag!)

Vi kom fram till Stellenbosch (huvudorten i ett av varldens mest kanda vindistrikt) igar formiddag. Vi tog taget fran Kapstaden under formiddagen och lustigt nog overlevde vi den har gangen ocksa. Det ar konstigt det dar... Alla vi traffar sager att allt ar sa jattefarligt, men vi har inte blivit mordade en enda gang hittils. Vilken himla tur vi har! I alla fall, framme i Stellenbosch (och sa dar lagom nervosa infor vart inplanerade mote med Sikhula Sonke) mots vi av en stad dar skillnaderna mellan rik och fattig ar helt ofattbara. Manga ar de manniskor som inte ens bemodar sig med att stalla tillbaka sin kundvagn efter de har handlat, det finns ju anstallda som gor det... Forsta intrycket var inte varldens basta, men nar vi nagon timme senare motte Sikhula Sonke fylldes vi alla av hopp igen!

Sikhula Sonke ar alltsa vart huvudprojekt har i landet Afrika. Ur frivilligorganisation Women on farms har denna fackforening startats. Startad av kvinnor och ledd av kvinnor. Man ar valkomna som medlemmar och bidrar ocksa med viktiga delar (utbilda andra man osv.) men de har ingen plats i en styrelse. Sydafrika ar ett av de lander dar kvinnovaldet ar som allra storst, samtidigt ar alkoholmissbruket enormt (koppling, nagon?) och just darfor ar initiativ som detta valdigt viktiga. 

Las mer har http://www.wfp.org.za (klicka er vidare till Sikhula Sonke...)

Det forsta motet gick alltsa riktigt bra. Till en borjan var vi oroliga att de hade missforstatt vara onskemal och ambitioner, men sa verkar det inte vara. Vi har redan traffat tva fantastiska kvinnor med livsoden som verkligen far en att tanka till. Nar en manniska som berattar om sitt eget liv far en att borja grata, bade av medkansla, ilska, gladje och sorg, da ar det nagot mycket speciellt. Kanslan just nu ar att detta kommer bli riktigt bra helt enkelt!

For ovrigt har jag varit i kontakt med bade sportchef och lagledare i AIK fotboll, herrlaget kommer hit pa sondag och jag kommer att fa alla detaljer om traningstider och planer inom kort, fantastiskt! Jag saknar lite att ta en liten sovmorgon fran skolan, sta och frysa pa Skytteholm en iskall blasig tisdagsmorgon och se AIK sparka boll, jag ar lite sjuk i huvudet ibland!

Dagens efterrattstips: Tva mangosar, tva applen, tva bananer, en hel del vindruvor, lite melon och en ananas. Skala och skar samtliga ingredienser i lagom stora bitar (inte for stora, inte for sma). Blanda sedan alla dessa i en stor skal. Servera med ett mycket gott humor och garna ett glas gott vin!

Aterkommer en annan gang med mer roligt! Bilder kommer forhoppningsvis nasta gang, rakade visst glomma bade kameran och sladden, otur!